Uppdatering

Det har varit lite bloggtorrt här den senaste veckan. Har egentligen ingen orsak, det har bara inte blivit av. Under veckan har vi hunnit med Tiikerit matcher, gårdsplanering, Nordans 90 års jubileumsfest (som blev liite för mycket för min rygg) och lite solbadande under veckoslutet. När jag tänker tillbaka har det egentligen gått ganska snabbt och bra så.

En av volleybollfinalerna från förra veckan.

Gårdsplaneringen. Gissa om jag vill flytta NU?!

Gravidstatuset då? Imorgon är det 34+0. Foglossningen har blivit lite bättre, men illamåendet om kvällarna har fortsatt.. Hade rådgivning idag och hälsovårdsren sa att jag kunde prova med att äta något extra salt då jag mår dåligt och se om det hjälper. Mitt blodtryck var 99/60 så hon trodde att det kunde vara orsaken till att jag mår dåligt. Magen hade växt enligt kurvan och hon låg fortfarande med huvudet neråt. Hoppas hon hålls så också. Hon rör på sig jättemycket, så det är inte helt omöjligt att hon ännu snurrar runt.. Hennes rörelser gör ibland riktigt ont. Speciellt i höjd med naveln har jag som ett blåmärke av då hon ganska ofta putar ut med rumpan där. Men det är ju ett friskt tecken att hon rör på sig, även om jag tycker att hon snart skulle kunna komma och sparkas på utsidan av magen. Nu borde vi i alla fall kunna ta hand om henne då vi har alla förberedande "kurser" avklarade. Idag hade vi den sista; barnskötsel. I 2,5 timmar fick vi lära oss om vad som är viktigt att veta när det kommer till barnskötsel. Så mycket information att jag känner mig alldeles tom och snurrig i bollen.. Något av det jag kommer ihåg (lite repetition från speciallärarutbildningen) är hur viktig växelverkan samt känsel av trygghet och omsorg är för ett litet barn. Ett barn kan leva längre utan mat än det! En annan sak som också gav en tankeställare var att man skulle undvika att visa att/ifall man tycker att babyns bajs är äckligt eller säga att babyn stinker eller "har du skitigt på dig igen?"... Det kunde hämma och påverka deras självkänsla långt fram i livet. Men Jari Sinkkonen (barnpsykiater) sa också i ett videoklipp att alla gör misstag och att man i de flesta fall kan reparera dem också. Han sa också att det bästa är att vara "en tillräckligt bra förälder", för det finns inga perfekta! Det låter som något jag tänker sträva efter.

Det senaste åt lillfröken i klädväg. En fin liten kofta som den blivande farmodern köpt i Wien.